Tidigare var Marinette Fogde forskare i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. Hon undersökte då Svenska Industritjänstemäns kommunikation och råd till studenter om att söka arbete.
2013 blev hon forskningschef på Arbetets museum. Hon har därmed fortsatt att arbeta med forskning, men på ett helt annat sätt än när hon var verksam vid Örebro universitet. Som forskningschef räcker hennes tid inte till för egen forskning. Hennes nuvarande roll handlar istället till stor del om att förmedla kontakter som främjar forskning kring arbetslivet. Erfarenheterna som hon skaffade sig under den egna forskningskarriären gör att hon har fått en genuin förståelse för forskares förutsättningar och utmaningar. Hon berättar att något som är tydligt för utställningsprojekten och konferenserna som Arbetets museum arrangerar, är att de är tvärvetenskapliga.
Samtidigt som Fogde blev forskningschef på museet blev hon också ledamot i TAM-Arkivs forskningsråd. Hon ”ärvde” uppdraget av sin företrädare. TAM-Arkiv och Arbetets museum har många beröringspunkter och har sedan museet öppnade 1991 samarbetat på flera olika sätt. Det var TCO, LO, ABF, KF och TBV (nuvarande Sensus) som grundade museet. Museet finns till för att bevara industrisamhällets historia. En annan del av verksamheten är att det är ett centralmuseum och har till uppgift att ge stöd till de omkring 1 500 arbetslivsmuseer som finns i Sverige.
Arbetets museum lägger ner mycket energi och resurser på forskningskommunikation. Forskare, fackförbund och kommuner är viktiga grupper som museet riktar sig till med sin kommunikation och verksamhet.
– Men framför allt vill vi nå ut till den breda allmänheten, berättar Marinette Fogde.
Finansieringen är tidskrävande
Museet får statliga bidrag. De pengarna är betydelsefulla för verksamheten, men räcker inte för att finansiera allt museet gör. En verklighet som många museer upplever. En stor del av vad Marinette Fogde arbetar med är att söka extern finansiering. Museet har just nu bland annat en utställning om seriefiguren Bamse som lär barn att vara mer källkritiska och är på turné på olika bibliotek. En annan utställning handlar om det aktuella fenomenet gigekonomin. Genom att projektens ämnen är breda, brukar också finansieringen vara bred.
– Stora utställningsprojekt tar ofta flera år att skaffa finansiering till. Dessa finansieras ofta till viss del av fackförbunden. Finansiering från företag kan handla om att involvera allt från Svenskt näringsliv till lokala företag, säger Marinette Fogde.
Framgångsrika samarbeten med TAM-Arkiv
Samarbete med andra aktörer är avgörande. Ett framgångsrikt exempel är yrkesminnessamlingen ”Doften av apotek” som Arbetets museum, TAM-Arkiv och Föreningen Liv i Sverige samarbetade kring.
– Många av fotografierna i antologin kommer från TAM-Arkivs fantastiska bildarkiv. Boken blev väldigt fin och har sålt bra, berättar Marinette Fogde.
Intresset för tjänstemannayrken förenar
Marinette Fogde konstaterar hur få aktörer som arbetar för att bevara historien kring tjänstemannayrken. Där har Arbetets museum och TAM-Arkiv i högsta grad en gemensam nämnare. Fogde nämner att det däremot finns ett flertal museer i Sverige som fokuserar uteslutande på historien kring arbetaryrken. Hon upplever att det breda fokuset på arbetslivet gör Arbetets museum till något helt unikt i Sverige.
– På arbetets museum, som ju grundats av bland andra både TCO och LO, var intresset redan från början lika stort både för tjänstemannayrken och arbetaryrken. Det är arbetslivet som sådant som är museets fokus, säger Marinette Fogde.
Givande träffar med forskningsrådet
För Marinette Fogde är TAM-Arkivs forskningsråd ett forum för fördjupad kunskap. Hon konstaterar att det finns en otrolig kunskap i forskningsrådet.
TAM-Arkiv är flitiga besökare på de konferenser som Arbetets museum anordnar. Det har blivit många reportage och artiklar om dessa i tidskriften Nio till fem och i dess föregångare TAM-Revy. Att TAM-Arkiv besöker och rapporterar om konferenserna i tidskriften Nio till fem uppskattar Marinette Fogde. Hon önskar ett fördjupat utbyte både av erfarenheter samt kunskap från forskning mellan TAM-Arkiv, fackförbunden för tjänstemän och akademiker.
– Det svåra är att nå ut till den breda allmänheten. Digitaliseringen med allt fler digitala möten och konferenser som ökade kraftigt under pandemin, märker vi fortfarande av. Numera har många en förväntan på att det ska gå att delta även digitalt på konferenser. Vi vill inte anordna hybridkonferenser eftersom vi värdesätter att människor träffas och pratar i den fysiska världen, säger hon.
En idé Fogde propagerar för är att få till ett intensivare samarbete mellan museet och fackförbundens kursverksamheter.
Text: Lars Carlén