Sång och musik har alltid varit viktiga för människor i alla tider. Inom tjänstemannarörelsen har det sången varit ett viktigt sätt att stärka gemenskapen inom rörelsen. Hur är det ställt med sång och musik i dagens organisationsliv?
En musikalisk rikedom förekom inom de framväxande politiska och ideella rörelserna som uppkom kring sekelskiftet 1900. Typografernas tidiga historia visar t.ex. hur viktig musiken var inom fackliga organisationer. När de 1846 bildade Sveriges första fackförening var nämligen det inledande steget att de bildade en kör! Arbetarrörelsens sånger väl kända. De utgår från ett tydligt underifrånperspektiv: ett hopp om en bättre tillvaro och kamp mot etablerade samhällsmakter.
Mindre känt är att även tjänstemannarörelsen – TCO och dess föregångare och olika förbund – också har skapat en sångskatt. Vid förbundens representantskap, vid distriktsavdelnings- och klubbmöten och inte minst vid förbundens semesterkurser utgjorde sången ett inslag för att skapa god trivsel och ett gott kamratskap inom rörelsen. En del organisationsånger har bevarats. De är en del av TAM-Arkivs samlingar. Vi kan belysa det med historien om en förbundssång från Svenska Bankmannaförbundet. I ett nummer av tidningen ”Bankvärlden”, nr 6 1946 berättas det nämligen om en tävling där förslag till en ny organisationssång för Svenska Bankmannaförbundet skickats in. Vinnaren blev en bankkamrer Charles Porsne från Skandinaviska banken. Han ansågs av juryn ha skapat den text som bäst överensstämde med andan i Bankmannaförbundets program. Så här börjar sången:
”Som när vän möter vän
Är vårt möte igen
Vi är bankernas tjänande kvinnor och män”
Banktjänstemännens värv – kvinnor kan de också vara som synes – skildras här som tjänande, alltså en slags kall. Tjänstemännen hade ofta en stark yrkesidentitet. Men i några andra rader betonas mer av fackliga värden.
”Varje bankman vår vädjan vill nå
Vi vill starka och eniga stå”
Även om texten alltså här betonar värden som anknyter till arbetarrörelsen – såsom solidaritet mellan lönearbetare – står det i ”Bankvärlden” som kommentar, att det är bra att det inte förekommer några överdrifter i orden. En ”lugn saklighet” bär turligt nog – enligt tidningens mening – upp texten.
Vi kan här måhända skönja en ambivalens som kan ha att göra med att Bankmannaförbundet gått från att vara ett yrkesförbund till att med tiden få en mer facklig inriktning.
Hos TAM-Arkiv finns många andra sånger. I Svensk Sjuksköterskeförenings arkiv hittar vi sången ”Tjänande händer” som skildrar sjuksköterskeyrket som ett kall. Andra exempel är en sång betitlad ”Hej hopp du glade tjänsteman” och ”TCO-sången” med texter som speglar TCOs fackliga och politiska ambitioner. TCOs sångbok ”Sjung ut” från 1982 speglar delvis tidens vänstervindar. Tjänstemannarörelsens musik- och sångtraditioner kan alltså berika kunskapen om TCO:s idéhistoria under skilda tider. Men mycket återstår förmodligen ännu att utforska. På är på TAM-Arkiv som källdokumenten till denna framtida forskning finns.
Slutligen: hur är det ställt med sången i dagens organisationsliv?
(Sammandrag från artikeln ”Musiken i tjänstemannarörelsen” från TAM-Arkivs föregående tidskrift TAM-Revy, nr 2, 2012).