Det populära Instagramkontot Rävjägarn drivs av byggnadsvårdaren Gustav Bergström. Både reaktionerna på hans inlägg och att han blivit intervjuad av alltifrån Dagens Nyheter till ICA Kuriren visar för intresset för äldre foton när de presenteras på ett intresseväckande sätt. Det är tack vare uppmärksamheten i sociala medier som gör att Gustav Bergström idag kan försörja sig som föreläsare och skribent med inriktning på byggnadsvård. På TAM-Arkivs medlemsträff 29 november delar han med sig om tips om hur fackförbund kan nå ut ännu bättre på Instagram med hjälp av era fotografier. Som en aptitretare inför medlemsträffen kommer här en intervju med Rävjägarn:
Hur har då Rävjägarn, Gustav Bergström, byggt upp sin följarskara i sociala medier? Jo, stegvis. Genom årens lopp har han provat att kommunicera i olika sociala plattformar. 2007 började han med att starta en blogg med äldre foton och foton på äldre byggnader. Det som gjort att han orkat fortsätta att publicera bilder, texter och filmklipp år efter år är att han har en personlig mission mot slit-och-släng. Det genomsyrar hela hans livsstil: kläderna han bär, inredningen och föremålen han har hemma. Allt är retro!
Bloggen började som en hobby för caféägaren
Till att börja med var bloggande en hobby samtidig som Gustav Bergström drev caféet Hornstulls mjölkbar tillsammans med två vänner. I backspegeln konstaterar han att det inte var någon ekonomiskt framgångsrik period av hans liv. Däremot var det starten till att stegvis lära sig att nå en publik på sociala medier. Som med mycket annat handlar genomslag i sociala medier om att vara uthållig och presentera något som berör människor. Det gör gamla fina bilder och äldre byggnader och miljöer.
Att det blev just blogg, beskriver han som ”alla bloggade då, 2007”. Blogg var fortfarande nytt och inne.
Har bytt social plattform flera gånger
Hur lätt eller svårt det har gått att få genomslag på olika sociala plattformar har Gustav Bergström tydligt upplevt genom att han testat flera olika plattformar. Många av sina vänner och bekanta har han lärt känna genom hans stora aktivitet i olika sociala medier. Från att från början varit just en ”bloggare” har han därefter kommunicerat på Twitter och Facebook, ett tag var Rävjägarns Facebook hans huvudsakliga plattform. Idag är det däremot Instagram som är den sociala plattform han lägger störst fokus på. Bloggen har han slutat att uppdatera.
-Alla sociala kanaler ha sina fördelar, konstaterar han.
Något han konstaterade med Facebook var att det lätt blir många kommentarer på inlägg och att en hel del kommentarer på Facebook är aggressiva, medan han upplever stämningen på Instagram som snällare.
Instagram var en kanal Gustav Bergström närmade sig motvilligt, första genom att bara ha ett privat konto där. När nu Instagram sedan några år är hans huvudsakliga kommunikationskanal nämner han att han tycker att en tydlig fördel med Instagram att han lätt kan göra uppdateringar.
-För Instagram är det smidigt att göra allt med mobilen. Det är smidigt att slippa logga in på någon dator och jag kan göra inlägg var jag än är. Det finns gratis standardappar som är bra för att redigera foton och filmer när man ska lägga ut material på Instagram, berättar Gustav Bergström.
Han har fått bra respons på filmerna han lagt ut på Instagram.
-Men nyligen har Instagram ändrat reglerna kring hur långa filmer som går att lägga ut på Instagram. Det jag kan konstatera efter att ha varit aktiv i olika sociala medier sedan 2007 är att det är viktigt att hålla koll på vad som kommer.
Det som Rävjägarn får mest kommentarer på är när han publicerar gamla släktbilder på Instagram. Hans slutsats till varför dessa bilder blir så uppmärksammade är att de väcker igenkänning.
Under medlemsträffen 29 november på TAM-Arkiv delar Gustav Bergström med som av ytterligare erfarenheter kring att nå sin publik med äldre bilder på Instagram.
Text: Lars Carlén