Vad innebär det att arbeta som förtroendevald? I en boken ”Arbeta med förtroende” från 1990 intervjuade TAM-Arkivs förste chef Thord Wallén fackliga förtroendevalda och ombudsmän.
Boken var en del i TAM:s tidiga ambition att uppmärksamma tjänstemännens och tjänstemannarörelsens historia. I boken får vi möta förtroendevalda och ombudsmän på regional nivå. Intervjupersonerna hade varit anslutna till fackförbundet SIF. De frågor som Wallén ställde kretsar kring de intervjuades minnen av och erfarenheter av arbetslivet, fack och samhälle i vidare mening. Projektet ingick i den dokumentation av tjänstemannaminnen som TAM bedrev vid den här tiden (1980-talet, tidigt 1990-tal). Projektet initierades, beställdes och bekostades av Svenska Industritjänstemannaförbundet, SIF.
Genom att sammanställa sina djupintervjuer ville Wallén lyfta fram enskilda personers liv i arbetets och fackets vardag skildrade av dem själva. I sin skrift låter författaren intervjupersonerna komma till tals genom korta citat eller snabbt skissade situationsbilder. På det sättet illustreras förhållanden, tänkande och värderingar under deras yrkesverksamma och fackligt aktiva tid. Kontakten med var och en i det första kapitlet blir lika fragmentarisk som vid personliga sammanträffanden. I det andra kapitlet – som omfattar intervjuerna – framträder intervjupersonerna var för sig i den, med Walléns egna ord ”unika helhet som en människa utgör”
De intervjuade var alla födda ganska tidigt under det förra seklet, 1907 och 1928. Intervjupersonernas upplevelser hade präglats av de ekonomiska och politiska kriserna under 1930- och 40-talet. Båda decennierna präglades av oro och otrygghet. För tjänstemännen inträffade det dock några positiva händelser under 1930-talet. De lyckades nämligen åstadkomma en kraftsamling som ledde till bildandet av två centralorganisationer, Daco (De anställdas centralorganisation) och en för de offentliganställda (gamla TCO). Daco lyckades också få till ett beslut i riksdagen om lagen om förenings- och förhandlingsrätt.
Hälften av de intervjuade började sina arbetsliv på det sätt som var vanligt under 1900-talets tidiga årtionden – som springpojkar. I ett par fall tog man ett sådant jobb direkt efter skolans slut för att efter ett eller annat år få ett ”riktigt” arbete. Samtliga intervjupersoner hade sökt sig till – och stannat – på stora företag. Vissa säger att de sökte efter en trygghet för att eventuellt kunna undgå den stora arbetslöshet som präglade 1920- och 30-talet.
För intervjupersonerna var tidig facklig anslutning något självklart. Det grundade sig på såväl ”socialt arv” som föräldrarnas egen fackliga medvetenhet. Denna medvetenhet stärktes vid mötet med arbetslivets realiteter.
Alla de intervjuade hade innehaft fackliga förtroendeuppdrag, oftast under en lång tid. Fyra av dem hade avrundat sin fackliga bana som anställda avdelningsombudsmän. Deras fackliga värderingar framträder tydligt i intervjuerna. De hade själva deltagit i arbetet med att starta upp fackliga klubbar på sina arbetsplatser och hade – både i ord och handling – visat på behovet av facklig verksamhet. Intervjupersonerna hade också följt upp sina initiativ genom information och rekrytering av oorganiserade och under långa perioder av sina liv innehaft framskjutna fackliga uppdrag.
Boken ”Arbeta med förtroende” är ett intressant tidsdokument som visar att de fackliga framgångarna inte har nåtts utan ansträngningar. När bokens intervjupersoner var unga fanns inte de arbetsplatslagar vi idag tar för självklara. De har tillkommit genom en hård kamp i det förflutna, där fackliga förtroendevalda spelat en avgörande roll.
Litteratur: Thord Wallén. Arbeta med förtroende: Intervjuer med förtroendevalda och ombudsmän inom Svenska Industritjänstemannaförbundet. Stockholm, 1990.