Utifrån vilken liten befolkning Sverige har är det exceptionellt hur många kreativa innovationer som kommer från Sverige. Det här har journalisterna Henrik Berggren och Eva Krutmeijer tittat närmare på i boken ”Svenska Innovationer som förändrat världen” (Max Ström.)
I boken beskrivs inledningsvis några betydelsefulla faktorer som har bidragit det stora antalet innovationer. Sådant som nämns är bland annat att läskunnigheten i Sverige var hög redan på 1700-talet. Samt att den tidiga bokutgivningen i Sverige till stor del var olika slags handböcker. Annat som nämns är den svenska äganderätten som går långt tillbaka i tiden. Stabiliteten i det svenska samhället tas också upp.
Så om man tittar på den svenska modellen som fick stor internationell uppmärksamhet under stora delar av 1900-talet, kan den ha bidragit till innovationsklimatet?
─ Jag tror att det faktum att det både finns starka fackföreningar och starka arbetsgivare i Sverige som förhandlar och respekterar varandra är och är positivt i sammanhanget. Att man insett att ”hungriga vargar jagar inte alltid bäst”. Anställningstryggheten gör också att ingenjörerna i Sverige vågar starta egna projekt och vågar ifrågasätta arbetsgivare, på ett annat sätt än i många andra länder, menar Henrik Berggren.
Framför allt är boken en beskrivning av flera spännande svenska innovationer. De beskrivs på ett enkelt och intressant sätt med många fina äldre bilder.
Tvekade först till att skriva boken
När Henrik Berggren som är fil. dr i historia och tidigare var kulturchef på Dagens Nyheter, fick frågan om att skriva den här boken var han skeptisk. Innovationer var nämligen inte något han upplevde vara sitt område. När han fick stöd av vetenskapsjournalisten Eva Krutmeijer valde han att tacka ja.
─ Arbetet med boken blev en upptäckt för mig och gjorde att jag såg hur innovativa människor kan vara. Under boksatsningen blev min syn på framtiden mer optimistisk, berätta han.
För Henrik Berggren var det överväldigande hur många människor i Sverige som haft förmåga att ta tag i konkreta problem, tänkt annorlunda och sedan kommit fram till nya lösningar.
Boken lyfter fram sociala och tekniska innovationer
Så vad är egentligen en innovation? Ja, det är naturligtvis lätt att komma att tänka på fiffiga tekniska och naturvetenskapliga uppfinningar när man hör ordet. Givetvis är dessa en slags innovationer, som dessutom är otroligt viktiga för det svenska ekonomiska välståndet. Mer oväntat, men också intressant, är att författarna till den här boken valde att även ta med svenska sociala innovationer som personnummer och pappaledighet. Dock är en stor del av innovationerna som beskrivs i boken är dock mekaniska innovationer från 1700- , 1800- och tidigt 1900-tal.
─ De tidiga mekaniska innovationerna är enklare att förstå för oss som inte är naturvetare.
Vilken svensk innovation är egentligen viktigast? Svaret beror naturligtvis på vad man fokuserar på. Men Henrik Berggren nämner Mått-Johanssons måttsats. Hans riktiga namn var Carl Edvard Johansson. Måttsatsen har haft en avgörande internationell betydelse för exakta standardiserade mått.
Boken gör det tydligt att det som brukar kallas ingenjörslandet Sverige har presterat mycket fiffigt och användbart. Men hur ser det ut i framtiden?
─ Det finns både ljusglimtar och oroande tecken för framtiden. Ett problem är den ökande ojämlikheten i skolan. För man vet aldrig var begåvningarna finns. Ett exempel är Lars-Magnus Ericsson som växter upp under enkla förhållanden på en bondgård, var en fantastisk innovatör. Samtidigt tror jag att strukturerna för innovation i Sverige är ganska starka. Det skulle tala för på att innovationen kan fortsätta här. Det finns också områden där Sverige verkligen ligger långt fram, exempelvis inom miljöteknik.
Text: Lars Carlén